Att ”zona ut” – Dissociation

Har du någon gång upplevt att du liksom känner dig stirrig, lite tom i huvudet, avskärmad, avstängd? Så som en ibland kan känna sig när en är riktigt trött? Har du lagt märket till när detta händer för dig?

För mig har detta skett från och till, säkert dagligen, sedan jag var riktigt liten. Först i vuxen ålder har jag börjat känna igen när det händer. Som barn lärde jag mig tidigt att vissa känslor var läskiga. Särskilt ilska. Inte för att någon i familjen var riktigt arg, men för att det inte kändes helt ok att vara osams. Det var bråttom att bli sams igen och att hålla med varandra. Det var bråttom att förstå den andres synvinkel och också många gånger anpassa sig efter den. Det fanns ofta bara ett rätt sätt att se på saker. Kände eller upplevde jag saker annorlunda så fick jag helt enkelt hålla undan det, stänga av, överge min egen ståndpunkt. Det var smidigast så. Det blev lugnare. Det gick fortare över och alla blev sams fortare. Men det innebar att jag var tvungen att skärma av och zona ut.

Vår kropp är ganska smart och har flera sätt att försöka skydda oss från fara. Det ena skyddssystemet heter ”fight or flight” och det känner de flesta av er säkerligen igen. Ett system som säger åt oss att fly eller fäkta för att överleva den stressande situationen. När detta händer går den tänkande hjärnan ned i varv och vi får svårt att logiskt förstå hur vi ska bete oss. Detta är också helt normalt. När vi har en stark stressreaktion och hjärnan tror att vi är i fara, är det inte meningen att vi ska analysera och tänka, det är meningen att vi ska ta oss ur den påfrestande hotfulla situationen, och det snabbt!

Det andra systemet är det helt omvända från att bli aktiv och reaktiv. Vi kan istället kalla det den mänskliga motsvarigheten till att spela död. Detta skydd har vi gemensamt med alla däggdjur, men det är egentligen bara pungråttor som faktiskt spelar döda helt och hållet, vad jag vet. Vi andra som tränats i att använda detta försvar blir istället först tunga i kroppen, trötta, kanske börjar vi gäspa, kanske börjar det klia lite i ansiktet, i ögonen, sedan är det vanligt att vi känner oss lite yra, får tunnelseende, får lock för öronen och gradvis blir mer och mer passiva och frånkopplade från omgivningen och från våra egna känslor. Slutligen har vi zonat ut eller dissocierat helt. Detta kan leda till overklighetskänslor, som att vi ser oss själva utifrån, att det som händer egentligen inte händer oss utan någon annan. Vi kan missa tid och rum och kanske behöva hjälp att hitta tillbaka. Försvaret är väldigt vanligt vid trauman där vi befunnit oss i situationer som vi inte kunnat ta oss ur, där det inte hjälpt att fäktas eller försöka fly, utan vi bara har fått stå ut.

Alla har vi grader av det här försvaret med oss, även om det är långt ifrån alla som blir helt frånkopplade från omvärlden. Det som är kruxet är också att vi kan leva med det här försvaret och vara helt omedvetna om att det finns eller när vi använder oss av det. Vi kanske bara märker att vi känner oss lite trötta, lite frånvarande, lite tankspridda. Eller så blir det istället obehagligt för oss, att vi till exempel i en konfliktsituation helt tappar kontrollen på oss själva, inte kan tänka klart, inte kan finna ord att försvara oss. Oavsett hur det ser ut för dig så kan det vara bra att veta om att det här försvaret finns, att det ofta dras igång helt omedvetet, och att det kan triggas av många olika situationer beroende på vilka erfarenheter du har med dig. Det går dock att lära känna de tidiga tecknen hos dig själv på att du håller på att zona ut, och det finns också relativt enkla sätt att bryta detta försvar och ta dig tillbaka. Nedan följer några tips:

  • Känn efter hur du sitter/ligger och hur det känns med kroppen mot underlaget. Om du sitter upp med fötterna i golvet, se om du kan röra tårna i skorna eller mot golvet och ta in hur det känns.
  • Känn med händerna på armstöden, på låren eller det underlag som du har under händerna. Lägg märket till strukturer, värme, kyla. Så många detaljer du kan.
  • Titta runt dig och försök benämna 4 färger och därefter 4 former du ser.
  • Lyssna och försök benämna minst 4 ljud som finns i din omgivning.
  • Drick någonting.

Alla ovanstående förslag har som syfte att ta dig tillbaka till här och nu genom att väcka dina sinnen. Ofta är det väldigt individuellt vilket som fungerar bäst för oss, så prova dig gärna fram!

Ha en fin vecka och lycka till!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *