När livet händer

Ibland blir det omöjligt att hitta motivation, energi eller ork. Detta sker särskilt när något stort händer i livet, eller flera utmanande händelser sker parallellt. För min del blev en närstående allvarligt sjuk. Där gick min gräns för vad jag orkar hantera just nu. Därför har jag inte varit aktiv eller skrivit något här på sidan på länge. Jag behövde få tid att hamna på fötter igen. 

Så finns det något bra sätt att hantera livets kriser?

Tyvärr finns inga snabba tips och råd för detta. Det enda som gäller är att ge det tid. Ge dig tid och utrymme att landa, andas och vänja dig vid den nya situationen, hur hemsk den än är. Se till att du kan prata med någon om hur du mår och hur det som hänt har påverkat dig. Om inte en familjemedlem eller vän, så någon utomstående, kanske en psykolog, psykoterapeut eller kurator. Stäng inte in dig och stäng inte av, det är mina råd till dig.

Visst kan det, när något smärtsamt sker, kännas som en bra lösning att bara stänga av och köra på som vanligt. Min erfarenhet både personligen och i mitt arbete är dock att det du inte bearbetar eller hanterar så småningom kommer i fatt dig. Beroende på hur tränad du är på att köra på och inte känna efter så kan det ta alltifrån någon vecka till flera år innan den märkbara smällen kommer. Och är du riktigt duktig på att stänga av så kanske du inte ens kommer att kunna förstå eller koppla att smällen hör ihop med den kris du tidigare blivit utsatt för. Kanske är det istället kroppen som börjar agera ut. Panikattacker, smärta, magproblem, sömnsvårigheter, ständigt stresspåslag, utbrändhet. En obearbetad kris eller sorg kan uttryckas på många olika sätt. Allt är beroende av vilka vi är och hur bra vi är på att undvika att faktiskt känna det vi behöver snarare än att stå ut och jobba igenom.

Med risk för att bli tjatig vill jag återigen alltså understryka hur viktiga våra känslor är för oss och att alla våra känslor faktiskt har en funktion. Jag kommer gå in mer på detta i kommande inlägg.

Trots att vi i samhället idag ständigt framhåller logiken över känslorna verkar det tyvärr vara omöjligt att faktiskt tänka dig hel ur en kris. En kris eller smärtsam livshändelse måste få kännas, få genomlevas, bearbetas och vändas och vridas på för att vi ska kunna ta oss igenom den. Och vi är värda oss själva att lägga vår tid och vår energi på detta, för att kanske i framtiden kunna komma ut lite klokare, lite starkare och lite friskare på andra sidan.

Var rädd om dig!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *